1741-1807,Swiss neoclassical painter and graphic artist. From her youth she was known for her artistic, musical, and linguistic abilities. She went to England, where she enjoyed success as a fashionable portrait painter and decorator. A protegee of Sir Joshua Reynolds, Kauffman was one of the original members of the Royal Academy. She often decorated houses designed by the Adam brothers. After her marriage in 1781 to the Venetian painter Antonio Zucchi, she lived in Italy, where she flourished in artistic and literary circles. Reynolds, Winckelmann, Goethe, and Garrick commissioned her to paint their portraits. Representative works include Religion (National Gall., London); Self-Portrait (Staatliche Museen, Berlin); and the etchings of L'Allegra and La Pensierosa. The British Museum has a collection of her drawings and prints.  Related Paintings of Angelika Kauffmann :. | Lesende | Bildnis Fortunata Sulgher Fantastici | Der trauernde Telemach auf der Insel der Kalypso | Selbstbildnis mit der Buste der Minerva | Bildnis Alexander August Zamoyski |
Related Artists:
caulery
ball at the valois court.c 1582 rennes, museum
Jozef Israels
1824-1911 Dutch Jozef Israels Gallery Israels has often been compared to Jean-François Millet. As artists, even more than as painters in the strict sense of the word, they both, in fact, saw in the life of the poor and humble a motive for expressing with peculiar intensity their wide human sympathy; but Millet was the poet of placid rural life, while in almost all Israels' pictures there is some piercing note of woe. Edmond Duranty said of them that they were painted with gloom and suffering. He began with historical and dramatic subjects in the romantic style of the day. By chance, after an illness, he went to recruit his strength at the fishing-town of Zandvoort near Haarlem, and there he was struck by the daily tragedy of life. Thenceforth he was possessed by a new vein of artistic expression, sincerely realistic, full of emotion and pity. Among his more important subsequent works are The Zandvoort Fisherman (in the Amsterdam gallery), The Silent House (which gained a gold medal at the Brussels Salon, 1858) and Village Poor (a prize at Manchester). In 1862 he achieved great success in London with his Shipwrecked, purchased by Mr Young, and The Cradle, two pictures that the Athenaeum magazine described as the most touching pictures of the exhibition.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.